1 Hemberedskap

 Jag har fråntagits kontakt med yttervärlden genom att Telia/Skanova utan förvarning släckte ner kopparförbindelsen till huset just då covid19-pandemin bröt ut. Jag kunde inte kontakta omvärlden, t.ex. sjukvård, och omvärlden kunde inte kontakta mig annat än personligen eller postbrev. Sedan dess är jag utan internet-, telefon- och bredbandsabonnemang. Jag har fått låna andras bredband, (knapp)telefon (via 2G) och lånad e-post-tjänst. 

 

Jag har ficklampor, gasoltuber, stormkök, stearin- och värmeljus, tändstickor, tändstål, konserver och konservöppnare, husapotek, flera dunkar såväl fyllda (volymbegränsning av brandsäkerhetsskäl) bränsledunkar som vatten och bränsledunkar redo för påfyllda. Jag har rikligt med såväl lokala kartor som rikskartor (f.d. taxichaufför) och goda kunskaper om ätliga växter såsom vid denna kalla årstidens näringsrika rotmärg från Kaveldun. Även honung är att särskilt rekommendera (se kapitel 3.3).

 

Jag är mycket angelägen och medveten om de viktiga roller som markbunden radio  (SR) och TV (SVT) har för kommunikation och krisinformation (inklusive VMA). Min vevradio har visat sig vara av undermålig kvalitet så jag har länge haft för avsikt att skaffa en ny, men vet inte vad, eller var de går att köpa.

 

Eftersom jag drabbats synnerligen hårt av den vinstmaximerande privata bankkartellens vägran att befatta sig med valutaområdet Sveriges enda lagliga betalningsmedel, Riksbankens sedlar och mynt, behandlar jag i de följande kapitlen  detta tema ingående

2 Kontanters beredskapsfunktion

 Efter att jag tre gånger blivit rånad av mina banker (senaste gången fick jag gå till domstol för att få tillbaka mina ekonomiska tillgångar men kontot registrerat hos Skatteverket lades ner) har jag egen kontroll över min integritet, min privatekonomi och mina likvida medel. Likt Försvarsmakten (FM), som i sitt remissvar till kontantutredningen förordade tvingande lag om generell kontantplikt (ej subsidiär, ej dispositiv) som i Danmark och Norge, inte bara av beredskapsskäl utan också, likt chefsJO Erik Nymansson i sin kritik av Bolagsverkets kontantvägran i JO dnr 9340-2020 med hänvisning till Riksbankskommitténs betänkande 2019, av integritetsskäl, förordar jag generell kontantplikt. Så här skrev FM:

 

    ”Försvarsmakten anser att det bör ställs krav på en bredare                     acceptans av kontanter än den som föreslås i promemorian. En             ordning liknande den i Norge och Danmark bör införas i Sverige.”

 

   ”Försvarsmakten delar således inte utredningens uppfattning att              införande av en allmän plikt att ta emot kontanter inte är motiverat...”

 

   ”Kortbetalningar genererar olika former av digitala spår, vilka                  antagonistiska aktörer har ett intresse av att inhämta i syfte att                kartlägga både individer och verksamheter. En bred acceptans av          kontanter som betalmedel ökar förutsättningarna att skydda viktiga        verksamheter, särskilt inom totalförsvaret, från sådan kartläggning.”

https://www.regeringen.se/contentassets/46d656f822d448c4bea1fba42e9bae07/forsvarsmakten.pdf

Av HFD 2015 ref.49 framgår att Riksbankens sedlar och mynt har en särställning som betalningsmedel. Riksbankens sedlar och mynt, svenska kontanter, har enligt flera förarbeten den unika egenskapen att de är det enda lagliga betalningsmedlet (i cirkulation) som gemene man kan ha egen kontroll över och som är oberoende av el, elektronik, internet, appar, etc, och Riksbanken har enligt grundlagen, RF 9:14, ensamrätt för penningutgivning i valutaområdet Sverige. 

 

Enligt 4 kap. 9, 10 och 12 §§ Lag (2022:1568 om Sveriges Riksbank (’Riksbankslagen') är två andra betalningsmedel förberedda som lagliga; 

• analoga beredskapspengar  [10 §] – ej i cirkulation, och 
• digitala e-kronor  [9 §] – ej beslutade av Riksdagen. 

Därmed är endast ett lagligt betalningsmedel i i cirkulation i Sverige [12 §]. 

Nedan ger jag några exempel på uttalanden i samband med förarbeten, utredningar och remissvar.

 

2.1 Domstolars tolkning av riksbankslagen

   ”Enligt 5 kap. 1 § andra stycket lagen (1988:1385) om Sveriges              riksbank, riksbankslagen, är sedlar och mynt som ges ut av                    Riksbanken lagliga betalningsmedel. I förarbetena anges att detta          innebär att var och en är skyldig att ta emot sedlar och mynt som          betalning.” (prop. 1986/87:143 s. 64).

 

2.2 Ekonomiskt oberoende

 En av de grundläggande anledningarna för stat och kommun att respektera statsvalutan som lagligt betalningsmedel

   ”är att säkerställa att alla i samhället ska ha möjlighet att göra                  betalningar eftersom det kan anses som en grundläggande rättighet”
    [sid 1575 i slutbetänkandet En ny Riksbankslag SOU 2019:46]

 

2.3 Tekniskt oberoende

 Kontanternas unika betydelse har upprepade gånger framhållit i lagstiftningsarbetet:

 

    ”Vid en kontantbetalning upphör den fordran som säljaren har på             köparen vid själva betalningen, dvs. när köparen överlämnar                 kontanterna till säljaren. Inga mellanhänder krävs för att genomföra       en sådan betalning och inget tidsglapp uppstår från det att                     betalningen har inletts till dess att den är genomförd. Kontanta               betalningar kan därför genomföras fritt och omedelbart mellan de           inblandade parterna. Detta innebär att kontanter kan spela en viktig       roll för beredskapen på betalningsmarknaden i händelse av                   extraordinära händelser, t.ex. vid stora störningar i                                   betalningssystemet.”.
     Prop. 2019/20:23 (Skyldigheter för kreditinstitut att tillhandahålla             kontanttjänster)

     Kap. 5 s. 31, och
     Prop. 2021/22:41 (En ny Riksbankslag) Kap. 10.2 s. 114.

 

2.4 Beredskapsfunktion

 Kontanternas särställning och dess särskilda beredskapsfunktion   betonas på många ställen, t ex:

 

   ”Det är slutligen viktigt att instituten understöder kontantcirkulationen      i samhället, eftersom det bidrar till att upprätthålla förtroendet för            instituten och det monetära systemet.”
    Prop. 2019/20:23 Kap. 5 s. 33.

2.5 Riksbanken och krisberedskap

 Då Riksbankskommitténs ordförande Mats Dillén den 29 november 2019 överlämnade sitt slutbetänkande En ny riksbankslag (SOU 2019:46) till finansmarknadsminister Per Bolund framhölls på sidan 1 (av 2) särskilt kontanthanteringens viktiga roll för krisberedskapen:

 

   "Vidare stärks Riksbankens ansvar för kontanttillgången och                    kontanthanteringen i hela landet och Riksbankens roll för samhällets      krisberedskap och höjd beredskap ökar avsevärt."

 

 2.6 Riksbankens remissvar till Kontantutredningen

 På sidan 4 (av 10) skriver Riksbanken:

 

   "Det finns också goda skäl att lagfästa praxis om rätten att betala            vissa offentligrättsliga avgifter kontant. Exempelvis gäller det för            vård- och passavgifter. Trots tidigare domstolsavgöranden

    avseende just vårdavgifter råder fortfarande osäkerhet om vad som      gäller för möjligheten att betala offentligrättsliga avgifter kontant.            Detta har nyligen påpekats av Justitieombudsmannen (JO) i                  samband  med kontant betalning av avgifter för ID-kort till                     Skatteverket."

 

2.7 PM:s remissvar till Kontantutredningen

 Pensionsmyndigheten (PM) skrev i sitt remissvar:

   ”Pensionsmyndigheten menar att så länge inget annat                            utbetalningssätt finns för pensionärer som inte har ett bankkonto            behöver det finnas möjlighet för dessa att genom en utbetalningsavi      få ut sin pension i kontanter, vilken oftast uppgår till ett högre belopp      än 2000 kronor per månad.”
    https://www.regeringen.se/remisser/2025/02/remiss-av-                          promemorian-kontantutredningen/

3 Ekonomiska begrepp

Tre begrepp som ofta blandas ihop är betalningsmetod (2 st), betalningssätt (analoga och digitala) och betalningsmedel (endast ett lagligt i Sverige i nuläget). Sammanställningen har gjorts främst för att framhålla skillnaden mellan betalningssätt (t.ex. olika digitala värdeöverföringar) och det enda lagliga betalningsmedel som var och en kan ha egen kontroll över. 

 

3.1 Betalningsmetoder (2 st)

 

• Direkt betalning med befriande verkan, 

         som kännetecknas av att det sker utan tredje part.

 

• Kravhantering (oftast fakturering) 

         som kännetecknas av att det kräver anlitande av (privat) tredje               part.

 

3.2 Betalningssätt (analoga och digitala)

 

• Kontant betalning –  analogt betalningssätt oberoende av 3:e part.

 

• Digitala betalningssätt – internetbetalning, kortbetalning, Swish, etc.

 

3.3 Betalningsmedel (En laglig, många alternativa)

 

• Lagliga betalningsmedel – Riksbankens sedlar och mynt (= svenska kontanter).

 

• Ädelmetaller –  främst guld och silver

 

• Naturaprodukter – det parterna godtar som byteshandel

 

• Lokala pengar – t.ex Klöver vars myntfot består av de ekosystemtjänster som representeras av 700 g honung..

 

• Främmande valutors fiatpengar – t.ex: Euro (€), US-dollar ($), Pund (£), etc.

 

• Kryptovalutor – digitala pengar.

 

4 Bankkartellens kontantvägran

 Då den privata bankkartellen kontantvägrar fråntas bankkunden möjlighet att ta ut sina tillgångar som likvida medel under egen kontroll, som svenska kontanter. Bankernas kontantvägran förhindrar dessutom Riksgälden att teckna sådant ramavtal om utbetalningstjänster för utbetalningsavier som de utbetalande myndigheterna är beroende av som alternativ till banköverföring via det av den privata bankkartellen kontrollerade transfereringssystemen. 

 

4.1 Riksgäldens roll

 Efter att ett antal privata bankers gemensamma stora satsning sedan 2019 på att modernisera den svenska betalningsinfrastrukturen misslyckades då deras P27 Nordic Payments Platform AB återkallade sin ansökan om tillstånd att bedriva clearingverksamhet i april 2023 har de ändå kvar den totala kontrollen över betalningsinfrastrukturen genom deras egna aktiebolag Bankgirot. 

 

4.2 Länsstyrelsernas roll

 Enligt de 21 Länsstyrelsernas senaste årliga gemensamma betalningsrapport till Regeringen 2024, ’Bevakning av grundläggande betaltjänster 2024’, ska lejonparten av medborgarna ha högst 25 km till en allmänt tillgänglig betalningsnod, se sidan 20. 

 

4.3 Finansinspektionens roll

 ”Bankerna måste ta fram ett system som uppfyller de lagar och regler som gäller” sa dåvarande Finansinspektionens generaldirektör Daniel Barr. Han ersattes i juni 2025 av den f.d. complienschefen Malin Alpen för det bolag, Getswish, som tog fram den privata bankkartellens ’guldgås’: Swish. Med sin lojalitet förankrad i bankvärlden kan man inte förvänta sig att hon som ny generaldirektör från juni 2025 ska följa upp sin föregångares fortsättning om att uppfylla lagar och regler med hans kommentar: ”Det kommer vi att följa upp i vårt arbete”. När såväl enskilda förvägras kontroll över sina egna tillgångar genom bankernas kontantvägran som att Riksgälden förhindras teckna sådant ramavtal som i sin frånvaro lamslår myndigheternas förmåga att göra utbetalningar till andra än den vinstmaximerande privata bankkartellen, också på grund av deras kontantvägran, då borde den statliga tillsynsmyndigheten över bank och finansbranschen agera kraftfullt genom att villkora tillståndet att bedriva bankverksamhet (bankoktrojen) med krav om bemannad kontantkassa så att varje medborgare får tillgång till en betalningsnod inom 25 km (se 4.2). 

4.4 Regeringens roll 

Efter riksdagsbeslut på riksbankschefen Stefan Ingves begäran i juni 2019 har därefter Regeringen ansvaret att slå vakt om en för alla tillgänglig betalningsinfrastruktur och ”ett väl fungerande betalningssystem” i enlighet med RF 9:13 2.a st punkt 4. Regeringen förhalade tillsättning av utredning i ett och ett halvt år och innan den var färdig havererade betalningssystemet den 1 september 2022, se tilläggsdirektivet Dir. 2022:131 där Regeringen konstaterade:

 

       "I och med detta går det inte längre att betala räkningar med              kontanter hos betalningsombud.”

 

Detta innebär även att det varken går att betala till staten (skatt) eller få utbetalt från staten (skatteåterbäring, pension, mm). Trots haveriet, och trots att ingen myndighet utan stöd av lag får tvinga enskild att genom avtal äventyra sin grundlagsskyddad rätt till egen kontroll över;

• sin integritet                         (RF 1:2, RF 2:6, JO dnr 9340-2020 och
  Försvarsmaktens remissvar till Kontantutredningen), 
• sin privatekonomi  (RF 2:6 och RF 8:2 punkt 2), och 
• sina likvida medel  (äganderätten), 

kränker den svenska staten medborgarnas grundlagsskyddade skydd av privatlivets helgd. 

Förutsättningen för sådan egen kontroll är tillgången till ett egenkontrollerbart lagligt betalningsmedel som i avsaknad av guldmyntfot (eller liknande) representeras av s.k. Fiatpengar (med min understrykning):

 

    ”Fiatpengars värde grundar sig på att de är allmänt accepterade             som betalningsmedel och att utgivaren utnyttjar sin makt till att på         något sätt garantera deras värde över tid. Utgivare är i praktiken             lltid en stat. De är det dominerande betalningsmedlet i alla länder.”

I valutaområdet Sverige skyddas statsvalutans (SEK) fiatpengar genom grundlagsskyddat utgivningsmonopol tilldelat Riksbanken genom 9 kap. 14 § Regeringsformen [RF 9:14]. Det är Regeringens främsta uppgift att såväl upprätthålla som själv följa lagarna i Svensk författningssamling, och i synnerhet grundlagarna, där Regeringsformens portalparagraf [RF 1:1 3:e st] lyder:

 

    ”Den offentliga makten utövas under lagarna.”

 

5 Myndighetsövergrepp

Trots att chefsJO Erik Nymansson i JO dnr 8524-2022 kritiserat Skatteverket för kontantvägran framhärdade Skatteverket med kontantvägran för ID-kortsavgift, JO dnr 2526-2024. Utan möjlighet att legitimera mig är jag förhindrad att teckna avtal, rösta i allmänna val, och lösa ut utbetalningsavier, däribland sådan utbetalningsavi på vardera över 30 000 kr som Pensionsmyndigheten (PM) skickat ut via Försäkringskassan (FK) och Skatteverket (SkV) skickat ut via Bankgirot (Bg). FK hänvisar till PM och Bg meddelar att staten endast har avtal med Bg om utbetalningstjänster till företag, inte till privatpersoner. Eftersom jag aldrig kunnat lösa in någon pension på över 3 år och inte kan legitimera mig, utsätts jag för upprepade utmätningar från SkV, t.o.m. trots tiofaldigt högre belopp som överskott på mitt skattekonto. 

 

Jag har vid flera tillfällen begärt av Skatteverket att få besked om var deras utskickade utbetalningsavi på över 30 000 kr ska kunna lösas in, med samma envisa svar att jag måste ha konto i en privatägd bank.

I telefonsamtal med Skatteverkets rättsexpert Annelie Bergsten i juli 2025 ställde jag bl.a frågan om Skatteverket upphandlat utbetalningstjänster för sina utbetalningsavier i enlighet med Riksgäldens ramavtal, se 9–10 §§ Förordning (2017:170) om statliga myndigheters betalningar och medelsförvaltning (= Betalningsförordningen). I svar från henne den 13 augusti 2025, dnr 8-238388-2025, skrev hon:

 

   ”Skatteverket har inte gjort någon egen upphandling för att             teckna avtal rörande utbetalningstjänster. Den                               kontanthantering som Skatteverket har idag avser                         betalningar av avgifter för namnbyte, ID-kort,                                 äktenskapsregister, och allmänna handlingar i receptionerna         vid Skatteverkets kontor i Sundbyberg, Malmö och                       Göteborg.”

 

Då jag den 13 augusti 2025 krävde utbetalning av min överskjutande skatt blev det återigen envisa svaret att det förutsätter medlemskap i en bank.

 

Utan betalningsförmåga;

1. kan jag inte utnyttja 3 remisser till specialistmottagningar för mina två livshotande sjukdomar, 
2. kan jag inte skydda mig mot myndighetsövergrepp i domstol med hjälp av ett ’effektivt rättsmedel’ (= professionellt juridiskt ombud), se EU-stadgans artikel 47 och motsvarande artikel i Europakonventionen (EKMR),
3. kan jag inte ansöka om rättshjälp till ett juridiskt ombud hos Rättshjälpsmyndigheten (RHM) eftersom det kräver efter regeländring den 1 september 2022 att man redan har anlitat ett juridiskt ombud (moment22),
4. kan jag inte betala avgiften för domstolsprövning via Kronofogden (KFM) då myndigheter bestridit betalningsföreläggande för fordran som jag bevisligen har på staten,
5. etc.

Enligt professorn i finansrätt vid Stockholms Universitet, Roger Persson Österman bryter Skatteverket mot lagen:

241009 Dagens Juridik – ”Skatteverket accepterar inte kontant betalning av skatt – i strid med lagen” – av Roger Persson Österman, professor i finansrätt vid Stockholms Universitet & David Bonde, medborgare.

 

Elaka tungor påstod för länge sedan att Sveriges statsminister Olof Palme hade folket bakom sig – låååångt bakom sig. I Skatteverkets fall är det inte bara folket som är lååångt bakom, det samma kan sägas om Skatteverkets ledning där inkompetensen nog snarast handlar om ’Funktionell dumhet’.

Från Språkrådet om nyorden Funktionell dumhet; 

 

   "Det är att skickligt, samvetsgrant och kompetent utföra sitt             jobb utan att ta hänsyn till ifall det löser problem, skapar en           bättre värld och hjälper våra medmänniskor." 

 

Från upphovsmannen Mats Alvesson

   "Funktionell dumhet syftar på frånvaron av kritisk reflektion. En      organisation som präglas av funktionell dumhet utmärks av          enhet och konsensus vilket får medarbetarna att undvika              ifrågasättande av beslut, strukturer och visioner.”

 

Se Mats Alvessons föreläsning på UR-Play:

Funktionell dumhet - dess fördelar och nackdelar

 (58’)

 

 6 Moment22

 6.1 Moment22 inom betalningssystemet

 

Till följd av; 

• dels att det allmänt tillgängliga betalningssystemets haveri den 1 september 2022, se, Dir. 2022:131 och, 
• dels att den privata bankkartellens kontantvägran som förhindrat Riksgälden att teckna sådant ramavtal som de utbetalande myndigheterna behöver för att kunna teckna avtal om utbetalningstjänster för sina utbetalningsavier (pension, skatteåterbäring mm), 

har jag fråntagits min enda inkomstkälla, ålderspension, i hittills över tre år. Utan betalningsförmåga går det inte att skaffa ID-kort ens om Skatteverket tar emot svenska kontanter för ID-kortsavgift, och utan ID-kort går det varken att lösa ut pensionsutbetalningsavier eller skatteåterbäringsavi (på över 30 000 kr) så att jag kan återfå min betalningsförmåga.

• Utan betalningsförmåga = > inget ID-kort
• Utan ID-kort                     => ingen betalningsförmåga

 

6.2 Moment22 inom rättshjälpen

 

Regelverket för Rättshjälpsmyndigheten (RHM) ändrades den 1 september 2022 (råkade vara samma dag som betalningssystemet havererade) så för att man ens ska tillåtas att ansöka om rättshjälp till ett juridiskt ombud måste man redan ha anlitat ett juridiskt ombud. Detta bryter mot EU-stadgans artikel 47 och Europakonventionens artikel 6, som stipulerar rätten till ett ’effektivt rättsmedel’. Som mindre bemedlad, de RHM har till uppgift att skydda, förhindras jag därmed att försvara mig i domstol mot de myndighetsövergrepp jag ständigt utsätts för av myndigheter som inte respekterar vare sig grundlagen eller andra lagar.

 

 

6.3 Moment22 inom rättsväsendet

ARN:s betalningströskel

Allmänna Reklamationsnämnden (ARN) har av Regeringen påtvingats att införa betalningströskel för tillgång till tjänsten. Då jag fick hjälp av ARN:s chefsjurist att återfå de kontotillgodohavanden som funnits på det konto hos Forex Bank AB som banken förskingrat innan kontot ensidigt lades ner av banken, fanns ingen sådan betalningströskel. Då jag nu återigen drabbats av en liknande förskingring av mina tillgångar är jag p.g.a. ARN:s betalningströskel och min av Pensionsmyndigheten fråntagna betalningsförmåga förhindrad att vända mig till ARN för rättslig prövning.  

 

Allmänna domstolars betalningströskel

Tillgången till rättslig prövning i allmän domstol villkoras med en för mig, som av svenska myndigheter fråntagits betalningsförmåga i över 3 år, oöverstiglig betalningsspärr. Då jag i mål som handlar om att återfå betalningsförmåga förhindras tillgång till rättslig prövning just på grund av denna bristande betalningsförmåga innebär detta moment22 att Sverige bryter mot ’rättsstatens principer’  som i sin tur är en förutsättning för möjligheten för konungariket Sverige att uppfylla såväl sina inhemska som internationella åtaganden att upprätthålla respekten för de mänskliga rättigheterna.

 

7 Rättsstatsprincipen

7.1 Definition av rättsstatsprincipen

Sveriges regering har beskrivit hur den ser på definitionen av rättsstatsprincipen:

    “Rättsstatsprincipen innebär att ingen får stå ovanför eller             utanför lagen, att staten och statsorganen är skyldiga att följa       gällande rätt och att det finns garantier mot missbruk av               statsmakten. Förutom formell legalitet som innebär att lagar         följs krävs dessutom att lagar stiftas och tillämpas utan                 diskriminering och med respekt för individens värdighet och         änskliga rättigheter. Det krävs likhet inför lagen och ett                 oberoende och fungerande rättsväsende som alla har tillgång       till, rätt att få anklagelser om brott utredda och prövade inom         en rimlig tid i en rättvis rättegång inför en oberoende och               opartisk domstol, samt förbud mot godtyckligt f                             rihetsberövande. Ett fungerande rättsväsende kräver                     okorrumperade poliser och åklagare, oberoende advokater,         en obunden och opartisk domarkår, samt att domstolarnas            beslut efterlevs .” (Skr. 2007/08:109 s. 16).

 

7.2 MR-Institutet om rättsstatsprincipen 

Institutet för mänskliga rättigheter (MR-Institutet) har i uppdrag att lämna en årsrapport om utvecklingen för mänskliga rättigheter i Sverige till regeringen senast den 1 april varje år. I MR-institutets senaste årsrapport till Regeringen (2024) skriver de på sidan 85 med mina framhävningar i fet stil:

 

   ”Respekt för rättsstatens principer utgör, tillsammans med ett         demokratiskt statsskick, en grundläggande förutsättning för           genomförandet av de mänskliga rättigheterna. Det handlar           om att all offentlig makt ska utövas inom ramen för                 lagstiftningen, och att alla människor ska vara lika inför         lagen. Enligt rättsstatens principer ska det också finnas en           tydlig maktdelning mellan statens aktörer, till exempel mellan       de som stiftar lagar och domstolar. Godtycklig                             maktutövning ska förbjudas och motverkas.                             Lagstiftningsprocessen ska vara öppen, öppen för ansvars-         utkrävande, demokratisk och pluralistisk. Enskilda ska få ett       effektivt rättsligt skydd genom tillgång till rättslig                     rövning av oberoende och opartiska domstolar.”

 

De i kapitel 6.3 beskrivna bristerna av moment22-karaktär får inte – enligt rättsstatsprincipen – utgöra hinder för min ”tillgång till rättslig prövning av oberoende och opartiska domstolar.”

 

Till följd av att Regeringarna, sedan minst den 6 november 2012 då bankernas kontantvägran diskuterades i Riksdagen med dåvarande finansmarknadsministern Peter Norman [M], systematiskt försummat att slå vakt om upprätthållandet av sådan betalningsinfrastruktur som stipuleras av RF 9:13 2.a st punkt 4.

 

 

8 Krishanteringens grundprinciper

 

På sidan 17 i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) broschyr ”Om kriget eller krisen kommer” uppmanas man som en punkt under  temat ’Hemberedskap’ att ha kontanter hemma.

 

Krishanteringens tre grundprinciper, med mina understrykningar;

• Ansvarsprincipen
  Den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden ska ha det också under en krissituation. Det betyder att det är den vanliga sjukvården som har hand om vården även vid en kris, att kommunerna sköter skola och äldreomsorg och så vidare.
• Likhetsprincipen
  Under en kris ska verksamheten fungera på liknande sätt som vid normala förhållanden – så långt det är möjligt. Verksamheten ska också, om det är möjligt, skötas på samma plats som under normala förhållanden.
• Närhetsprincipen
  En kris ska hanteras där den inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga. Det är alltså i första hand den drabbade kommunen och den aktuella regionen som leder och arbetar med insatsen. Först om de lokala resurserna inte räcker till blir det aktuellt med statliga insatser.

 

I broschyren ”Om kriget eller krisen kommer” från MSB står det att vi ska förvara kontanter hemma ifall det blir kris. Det innebär, tillsammans med ’Ansvarsprincipen’ och ’Likhetsprincipen’ att upprätthållandet av betalning med kontanter är att betrakta som “normala förhållanden”.

Sålunda kan inte staten och dess myndigheter acceptera kontantvägran samtidigt som hela den ekonomiska krisberedskapen bygger på att kanalerna för kontanthantering upprätthålls som “normala förhållanden”.

   Med kontanta hälsningar

    Ronny Stark

                   

Ronny Stark (välutbildad fattipensionär, 68 år)

0708-92 66 57 (lånad telefon, 2G, ej SMS)