DIGITALA BEDRÄGERIER VISAR VARFÖR SVERIGE BEHÖVER KONTANTER OCH EN SAMHÄLLSBANK

Sverige har länge hyllats som världens kanske mest kontantfria samhälle. Utvecklingen har beskrivits som modern, effektiv och framtidsinriktad. Men samtidigt som kontanterna trängts undan har en annan utveckling vuxit fram: de digitala bedrägerierna har blivit en av de snabbast växande brottsformerna i landet. En viktig fråga måste därför ställas: Har samhället gjort sig alltför beroende av ett betalningssystem som många människor varken behärskar eller kan skydda sig mot?

Enligt Riksbanken har bedrägerier ökat kraftigt under senare år och blivit en av de brottskategorier som växer mest. Särskilt allvarlig är ökningen av bedrägerier genom social manipulation, där människor luras att använda BankID eller lämna ut känsliga uppgifter. Äldre är ofta de som drabbas hårdast. [riksbank.se], [riksbank.se]

Polismyndigheten uppskattar att brottsvinsterna från bedrägeribrottslighet under 2024 uppgick till cirka 6,3 miljarder kronor. Det handlar om pengar som försvinner från privatpersoner, företag och samhället i stort. [polisen.se]

Samtidigt har den offentliga debatten länge fokuserat på brott kopplade till kontanter. Visst finns risker med kontanthantering, men den digitala utvecklingen har inte avskaffat brottsligheten. Den har i stor utsträckning flyttat den från bankrån och stölder till telefonbedrägerier, identitetskapningar och avancerade digitala bedrägerinätverk. [riksbank.se], [keycode.se]

Detta är ett starkt argument för att bevara kontanterna som ett samhällsviktigt betalmedel. Kontanter kan inte kapas genom dataintrång. De kan inte slås ut av systemfel, cyberattacker eller elavbrott. För många äldre och digitalt ovana människor utgör de dessutom ett begripligt och tryggt sätt att hantera sin ekonomi.

Men kontanter räcker inte ensamma. Sverige behöver också diskutera behovet av en samhällsbank.

I dag drivs banksektorn i huvudsak utifrån kommersiella mål. Kontor läggs ned, kontanthantering avvecklas och den personliga servicen minskar. För många människor innebär det att viktiga samhällsfunktioner blir svårare att nå. Den som saknar digital vana, har en funktionsnedsättning eller bor långt från större städer riskerar att hamna utanför det finansiella systemet.

Avvecklingen av Svensk Kassaservice och den efterföljande nedmonteringen av bankkontor och kontanthantering har dessutom skapat problem som kanske inte förutsågs fullt ut. För många äldre, personer med funktionsnedsättning, landsbygdsbor och digitalt ovana har det blivit svårare att utföra vardagliga bankärenden. Möjligheterna att sätta in och ta ut kontanter har minskat samtidigt som allt fler tjänster kräver digital legitimering och teknisk kunskap.

Det har samtidigt ökat beroendet av privata banker vars verksamhet i första hand styrs av avkastningskrav snarare än av ett uttalat samhällsansvar.

När den fysiska servicen försvinner ökar också sårbarheten. Den som inte kan eller vill använda digitala tjänster riskerar att hamna i ekonomiskt utanförskap. Samtidigt har samhällets betalningssystem blivit mer beroende av teknik, elförsörjning och elektroniska kommunikationer. Frågan är därför inte bara hur effektivt betalningssystemet är under normala omständigheter, utan hur robust det är när kriser, störningar eller omfattande bedrägerivågor inträffar.     fortsättning i nästa spalt